Climate Science Glossary

Term Lookup

Enter a term in the search box to find its definition.

Settings

Use the controls in the far right panel to increase or decrease the number of terms automatically displayed (or to completely turn that feature off).

Term Lookup

Settings


All IPCC definitions taken from Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Working Group I Contribution to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Annex I, Glossary, pp. 941-954. Cambridge University Press.

Home Arguments Software Resources Comments The Consensus Project Translations About Donate

Twitter Facebook YouTube Pinterest

RSS Posts RSS Comments Email Subscribe


Climate's changed before
It's the sun
It's not bad
There is no consensus
It's cooling
Models are unreliable
Temp record is unreliable
Animals and plants can adapt
It hasn't warmed since 1998
Antarctica is gaining ice
View All Arguments...



Username
Password
Keep me logged in
New? Register here
Forgot your password?

Latest Posts

Archives

Klimatet har ändrats förut!

Vad vetenskapen säger...

De historiska och naturliga förändringarna i klimatet visar att klimatet är känsligt för en energiobalans. Om planeten ackumulerar värme kommer den globala temperaturen gå upp. För tillfället för CO2 med sig en energiobalans pga att en ökning av växthusgaserna. Tidigare förändringar i klimatet för faktiskt med sig bevis på klimatets känslighet för CO2.

Skeptikers argument...

Klimatet har förändrats förut

Klimatet ändras alltid. Vi har haft istider och varmare perioder när alligatorer bodde på Svalbard. Istider har alltid förekommit under en hundratusenårscykel under de senaste 700 000 åren, och det har förekommit perioder som verkar ha varit varmare än dagens, trots att CO2-nivåerna var lägre än de är nu. Mer nyligen har vi haft såväl den medeltida värmeperioden samt den lilla istiden.(Richard Lindzen)

 

Om det är en sak som alla sidorna av klimatdebatten kan enas om, är det att klimatet historiskt har förändrats helt naturligt. Långt före industriella tider genomgick planeten många perioder av uppvärmning och avkylning. Detta har lett några till att dra slutsatsen att om globala uppvärmningen ändrats naturligt förr i tiden, långt innan stadsjeepar och plasma-TVs, måste naturen vara orsaken till även den nutida globala uppvärmningen. Denna slutsats står i motsats till vad referensgranskad vetenskap har kommit fram till.  

Vårt klimat styrs av följande principer: När du tillför mer värme till vårt klimat kommer globala temperaturen att stiga. Omvänt, när klimatet tappar värme sjunker temperaturen. Säg att planeten är i en positiv energiobalans. Mer energi kommer in än den som strålar tillbaka ut i rymden. Detta är känt som strålningsdrivning, dvs förändringen av nettoenergi högst upp i vår atmosfär. När jorden upplever positiv strålningsdrivning, ackumulerar klimatet värme och de globala temperaturerna stiger (inte samtidigt överallt, så klart, då interna variationer kommer medföra "brus till signalen")

Hur mycket förändras då temperaturen för en given strålningsdrivning? Detta bestäms av planetens klimatkänslighet. Desto mer känsligt vårt klimat är, desto större blir förändringen i temperatur. Det vanligaste sättet att beskriva klimatets känslighet för CO2 är "förändringen på den globala temperaturen om det sker en fördubbling av CO2 i atmosfären. Vad betyder då detta? Jo, mängden energi som absorberas av CO2 kan beräknas genom att rad för rad gå igenom strålningsutbytes-koder. Detta resultat har experimentellt bekräftas genom satellit- och ytmätningar. Strålningsdrivningen från en fördubbling av CO2 är 3,7 Watt per kvadratmeter (W/m2). (IPCC AR4 Section 2.3.1). När vi pratar om klimatets känslighet mot en fördubbling av CO2, pratar vi om förändringen av globala temperaturer från en strålningsdrivning på 3,7 W/m2.

Denna sorts påverkan behöver nödvändigtvis inte komma från CO2, utan kan komma från andra faktorer som orsakar en energiobalans. 

Hur mycket varmare blir det om CO2-halterna dubblas? Om vi levt i ett klimat utan "feedback" (icke-direkta effekter) hade den globala temperaturen ökat med 1.2°C (Lorius 1990). Emellertid så har vårt klimat feedback, såväl positiva som negativa. Den starkaste feedbacken är vattenånga. När temperaturerna ökar, ökar även mängden vattenånga i atmosfären. Vattenångan, även det en växthusgas, gör att temperaturen ökar vilket innebär mer vattenånga i atmosfären osv. Det finns även negativa feedbacks - mer vattenånga skapar mer moln vilka kan ha såväl en värmande som en avkylande effekt. 

Vad är då nettoeffekten? Klimatets känslighet kan beräknas från empiriska observationer. Man behöver hitta en period där vi har temperatur-mätningar och mätningar av olika strålningsdrivningar som fått klimatet att förändras. Har man väl förändringarna i temperatur och strålningsdrivningen kan klimatets känslighet beräknas. Figur 1 visar en sammanfattning av de referensgranskade studierna som beräknat klimatets känslighet från tidigare perioder. (Knutti & Hegerl 2008).

Figur 1: Fördelningen och intervallen för klimatets känslighet från olika bevisrader. Cirkeln visar på det mest sannolika värdet. De tjocka färgade staplarna visar sannolika värden (mer än 66% sannolikhet). Den tunna färgade stapeln visar de mest sannolika värdena (mer än 90 % sannolikhet). Streckade linjer visar ingen ingen konkret övre begränsning. IPCCs sannolika intervall (2 to 4.5°C) och det mest sannolika värden (3°C) visas genom den vertikala grå stapeln respektive den svarta linjen.

 

Det finns många uppskattningar på klimatets känslighet baserat på instrumentella värden (de senaste 150 åren). Många studier använder observerade yt- och havstemperaturer från 1900-talet  och en uppskattning av strålningsdrivningen. Ett antal olika metoder har använts - enkla eller medelkomplicerade modeller, statistiska modeller eller energibalansberäkningar. Satellitdata för strålningsbudgeten har också analyserat för att dra slutsatser om klimatets känslighet. 

Några nyliga analyser använde välobserverad drivning och responsen på större vulkanutbrott under 1900-talet. Några studier undersökte rekonstruktioner av paleoklimat under det senaste millenniet eller under perioden för omkring 12 000 år sedan, när planeten kom ut från en global istid (Sista glaciära maximat). 

Vad kan vi dra för slutsats från detta? Vi har ett antal oberoende studier som täcker ett antal perioder, studerandes olika aspekter av klimatet och användandes varierande metoder för analys. Alla visar på ett samstämmigt intervall av klimatets känslighet med ett sannolikt värde av 3°C för en fördubbling av CO2. 

De kombinerade bevisen indikerar att netto-feedbacken till strålningsdrivning är signifikant positiv. Det finns inga trovärdiga bevis som visar en väldigt hög eller väldigt låg klimatkänslighet som ett bästa estimat. 

CO2 har orsakat en ackumulering av värme i vårt klimat. Strålningsdrivningen från CO2 är känd för att vara väldokumenterad och bekräftad genom empiriska observationer. Klimatets reaktion på denna uppbyggnad av värme bestäms av klimatets känslighet.

Ironiskt nog, när skeptiker hänvisar till tidigare klimatförändringar, åberopar de i självaste verket bevis för en stark klimatkänslighet och en positiv netto-feedback. Högre klimatkänslighet innebär en kraftigare klimatreaktion från CO2-drivning. Tidigare klimatförändringar är alltså ett bevis i sig. 

Translation by Gustaf Stetler, . View original English version.



The Consensus Project Website

TEXTBOOK

THE ESCALATOR

(free to republish)

THE DEBUNKING HANDBOOK

BOOK NOW AVAILABLE

The Scientific Guide to
Global Warming Skepticism

Smartphone Apps

iPhone
Android
Nokia

© Copyright 2014 John Cook
Home | Links | Translations | About Us | Contact Us